Åter hemma i Svedala efter en dryg vecka i Brasilien, på andra sidan ekvatorn där tuff vinter råder med dryga 25C! Nåja,blev i alla fall mörkt vid kl 17.30 så lite vintervibbar kunde man ändå få om man ansträngde sig!

Hur kombinerar man en tjänsteresa med träning, 5 arbetsdagar med 11 möten och därtill rätt mycket tid för att transportera sig genom Sao Paulo staten med 40 miljoner invånare?!

En bra början för att lyckas är att se till att resa med en kollega som också gärna får sin dagliga dos av träning, underlättar om båda anser att träning bör prioriteras högst så fort tillfälle ges!!

Vi landade torsdag morgon kl 05 efter ca ett dygn på resande fot. Första mötet avhandlades kl 08, nästa kl 14 och dagens sista kl 16.30! Behöver jag säga att jag redan innan bett Pekka planera in en vilodag...

Fredagen bjöd dock på lite träningstid före frukost. Bra löpband på hotellet gjorde att jag passade på att köra ett intervallpass, första sedan spetember. Det blev 3x3 km (3 min vila) i 3.45 min/km fart utan lutning. Det kändes bra men mycket svettigt så det var skönt att kunna möta upp med min kollega Niklas och få nerjoggen på en 1 km asfaltssträcka utanför hotellet (som låg längst motorvägen vid flygplatsen).

Efter frukost bar det av till dagens 2 möten norr om Sao Paulo. Vi lämnade det sista vid kl 18 och hamnade förstås i en härlig fredagsrusning....Vid kl 21 då vi fortfarande satt fast i trafikkaoset men insåg att vi befann oss på stora huvudgatan i Sao Paulo, La Avenida Paulista, så hoppade vi av och stapplade utsvultna in på första bästa buffée-restaurang. De gillar bufféer, ofta till lunch får man plocka på vad man vill på tallriken som sedan vägs och man betalar för den portion man lagt för sig! Smart sätt att hålla nere mängden matrester som annars lämnas kvar på faten och mycket välkommet att kunna att äta sig riktigt mätt för en sådan som jag (o:!

På lördagen hyrde vi bil och drog iväg till kusten, närmare bestämt en liten turistort som heter Cambury efter tips från en av våra kunder. Mycket fin liten ort som nu slumrade under lågsäsongen. Fick ett fint pass på 15 km på lördagen som avslutades med bad i ett varmt hav med stora vågor. På söndagen fick jag sällskap av Niklas på svettiga 25 km, hög luftfuktighet och 30C , blev en del vätskepauser och kändes märkligt att läsa om Stocklhom marathon som ägde rum vid en temperatur som var en grad lägre än på själva julafton....En eloge till er tappra löpare som genomförde loppet! Jag hade en liknande upplevelse i Florens november 2010, 3 C och regn från start till mål...(Har fortfarande dåligt samvete mot Lorenzo som cyklade runt i ruskvädret för att langa vätska till mig).

Söndag em ägnades åt jobb och tillbakaresa till Sao Paulo.

Måndag morgon blev det åter ett löpbandspass före frukost, 15 km med 10 km i 4 min/km tempo. Sedan iväg till första förmiddagsmötet. Då det andra mötet inte var inplanerat förrens kl 17 så hann jag däremellan även göra Niklas sällskap på lugna 10 km i Iberapueraparken (som vi alltid ser till att bo nära när vi bor inne i Sao Paulo eftersom det där går väldigt bra att springa).Blev sedan en sen kväll med förberedelser för möte på tisdagen.

Tisdagen var det väckning kl 06 så kändes tufft att få in träning innan dess och hade nästan trott att det skulle behöva bli ännu en vilodag. MEN då vi lyckades komma med ett plan till Rio de Janeiro kl 16.30 istället för kl 17 och vi bodde precis vid flygplatsen i Rio så gick det trots allt att klämma in 60 min på crosstrainern på hotellet! I det läget är det mycket värt att ha en kollega som är beredd att också pressa in ett träningspass innnan middagen...trots att det normala hade varit att hämta andan en halvtimme på rummet och sedan gå ut och äta middag!

Onsdagen var det ytterligare två möten inplanerade men tack vare att vi bodde nära UFRJ (Universidade Federal do Rio de Janeiro)där vi hade dagens sista möte så var vi tillbaka på hotellet redan vid kl 17 och jag hann pressa in 20 km med 15 km i 4 min/km fart på löpbandet....

Torsdagen var det helgdag i Brasilien och hemresa för min del på eftermiddagen. Bästa sättet att uppleva Rio denna gång, då både Sockertoppen och Christo Redentor besöktes i februari, var förstås genom ett långpass. Började längst stranden i Botafogo, sprang fram till Sockertoppen, tog en tunnel genom berget och kom fram på Copacabana, fortsatte längst med stranden till Ipanema och sedan tilbaka och första 35 km passet sedan september var ett faktum!

Euforia...25C, Copacabanas sand under fötterna, Christos blickar från ovan, Sockertoppen i blickfånget och 35 km utan smärta efter lång skadeperiod.....Ibland är det svårt att avsluta ett långpass!

En lång hemresa torsdag-fredag följt av dop för liten brorsdotter där jag jag även fick äran att vara gudmor idag gjorde att det sedan blivit 2 vilodagar. Har velat vara mycket med de små nu när jag varit borta drygt en vecka....MEN imorgon får det nog bli ett litet träningspass någon gång under dagen när det stör så lite som möjligt i det övriga familjeprogrammet!