Lidingölopp jag minns....
Några som sprungit Lidingöloppet idag? Hoppas ni är nöjda! Själv har jag de senaste åren klarat mig undan med sista milen då den officiella elitklassen för tjejer ju är Lidingö Tjejlopp 10 km som går av stapeln imorgon.
Jag sprang på Lidingö senast 2010 och kom efter en rafflande kamp de sista 2 km 2a bakom Isabellah… Ja, var ju förstås inte Isabellah jag tampades med, om någon nu mot förmodan trodde det, utan den belgiska tjejen som kom 3a. Hade ytterligare en belgiska och en kenyanska bakom mig den gången, ett av mina bästa lopp brukar Pekka säga!
Jag minns dock att jag vid tidpunkten för det loppet hade rätt svårt att motivera mig då jag tävlat rätt fokuserat veckorna innan med Marathon på Friidrotts-EM i slutet av juli, Friidrotts-SM tre veckor efter det med både 10 000 m och 5 000 m, Finnkamp en vecka efter det med både 10 000 m och 5 000 m (PB på båda de 10 000 m loppen), Tjejmilen (PB på den milen) en vecka efter Finnkampen och silver och banPB på Halvmarathon SM en vecka efter Tjejmilen…..
Var dessutom bjuden på stort kalas kvällen före Lidingö tjejlopp och kände att nu ville jag ta ett glas vin och vara uppe sent så jag fick OK av Pekka att inte satsa utan bara springa igenom loppet vilket kändes OK. Dessutom skulle två av barnen springa Knatteloppet och min egen uppvärmning fick bestå i att jogga med dem och serva med mackor och dryck tills jag fick sprinta bort till min egen start!
Det är kul att ibland springa terräng tycker jag, där kan man släppa km tider och bara tampas med de andra i utförs- och uppförslöporna! Det var precis så loppet blev också, jag bara bet mig fast utan någon plan för hur jag egentligen skulle orka hela vägen men tävlingsskallen slog på redan i första backen och sen var det bara att köra (o: Är ju fantastisk härlig känsla när det bara funkar, både skallen och kroppen vill trots att de egentligen var väldigt trötta och bara ville vila och sova! Det blir ett annat upplägg än i ett marathonlopp där var och en oftare följer sitt eget upplägg och håller koll på klockan i alla fall första halvan för att ligga i ett tempo som ska kunna ta en hela vägen in i mål på den tid man tror sig ha i kroppen för dagen!
Jag har även sprungit Lidingöloppet 30 km men då bara som glas amatör när jag gjorde en Svenska klassiker 2001! Jag sprang då in som 12a på 2h13, tillhörde ingen klubb och hade ingen som heslt tanke på att börja springa mer än mina milpass i 5 min/km fart....
Det är just sådana lopp, som Lidingö 2010, som gör att man har svårt att lägga tävlingsskorna på hyllan… Nu var det dock ett tag sen det flöt på i löparspåret men även om farten inte finns där så kan jag i alla fall nu åter njuta av en löparrunda utan att känna smärta och det är bara att ta tillfället i akt och i sakta mak ge sig av ut i skogen och njuta av klar höstluft och vackra färger!
Förra helgen tog dock jag och maken paus från hösten och springandet i ekorrhjulet….lämnade barnen hos sin mormor och morfar och drog själva till Barcelona! Där var det 28°C och sol och det blev besök både på Ramblan och Playan OCH inte minst massa gos mat! Inte helt oväntat fick jag in ett par fina löparrundor också längst strandpromenaden och kunde konstatera att utegymmen finns även i Spanien…. A gym with a view!
Lycka till alla tjejer och knattar som springer på Lidingö imorgon, hejja hejja hejja!