Sitter på X2000 på väg hem från Göteborg, åkte ner imorse efter att ha lämnat barn på dagis så Pekka fick planera in en violdag… Varför finns inte en gymvagn på tåget! Löpband skulle kanske vara lite vanskligt men en cykel eller crosstrainer skulle gå alldeles utmärkt! Tror jag måste lägga en lapp i SJs förslagslåda!

Även fredagen innebar en vilodag då den dagen bestod av resa till Småland och begravning av min mans morfar. Ledsamt förstås, men han blev 94 år och hade levt ett rikt friskt liv som han nu var nöjd med så ändå en ljus tillställning när väl avskedet var taget! Hela släkten var samlad som annars är utspridd både inom Sveriges gränser och utanför, kan ju tycka att det var synd att vi inte tog oss tid att ses medan gamla morfar var i livet! Han bjöd varje år in till kräftskiva men att bila Småland ToR med små barn bara för en helg …eller att åka hela vägen från Tyskland…eller att…osv osv! Finns ju alltid så många för och emot och hinder på vägen MEN nu la vi alla med bara några veckors varsel alla andra planer åt sidan och samlades allihop, men en av oss saknades ju!

Nåja, sånt är ju livet, man kan inte planera för att varje dag ska vara den sista även om det kanske är så man borde leva egentligen!

Igår tog vi i alla fall vara på stunden och uppvaktade min mormor som fyllde 90 år! Vill nästan säga att hon är en kvinna i sina bästa år, strålade igår trots att det inte är så många vänner kvar men med 5 barn, 12 barnbarn och 6 barnbarnsbarn och därtill några yngre bekantskaper i 70-årsåldern så blev ju den samlade skaran ändå stor!

Jag hann förstås först med ett 20 km pass i 4.30 fart i snöblandat regn innan kalaset! Ja, 4.30 fart, det är ungefär där nivån ligger för vad som för mig får kallas fartträning för tillfället. OCH trots detta vill Pekka ha ut mig på tävlingsdebut på lördag på Kungsholmen runt, halvmarathon! Och visst, distansen klarar jag men hur lång tid jag kommer behöva för att tillryggalägga sträckan är en annan femma!

Syftet är att få ett bra fartpass (i min fart!), utan att jag ska ta i så att jag får ont igen… Jag tycker rätt illa om att springa sådana träningslopp, vill känna mig fulladdad och väl förberedd när jag ska tävla men visst finns det ett syfte att faktiskt vänja skallen med tävlingstänk igen, var ju ett halvår sedan sist! SÅ, tyvärr tyvärr Christian … behöver du inte leta upp mig på startlinjen för att få sällskap som vi bestämde via ett tidigare blogginlägg, du kommer nog hålla ett högre tempo på egen hand, ska hålla tummarna för att du slår fjolårets tid!