14 april men känslan när man sticker näsan utanför dörren är ju snarare att första snön i november anlänt och blasket och blåsten är bara en föraning om vad vintern kan komma att bjuda på.... Desto skönare då att faktikst komma på att vi ju egentligen lagt detta bakom oss och det kanske kanske snarare är sista snöfallet för den här vintern, bara aprilvädret bestämmer sig för att våren faktiskt ska få fäste!

I stockholmstrakten har solen lyst med sin frånvaro hela veckan så vitt jag vet...men jag tillbringade onsd-torsd i Värmland och fick känna på sola i Karlstad! Jag lyckades få till en härlig löparrunda på torsdag em när plikterna var uppfyllda och innan hemfärden! Fick förresetn lära mig att "Sola i Karlstá" inte har något med solen att göra utan det var en servitris på 1800-talet som alltid var glad och log som ett solsken...och hon blev känd som "Sola i Karlstá". Någon som har en annan version?

Påskafton, dvs för en vecka sedan, fick jag ett märkligt återfall av influensan och låg helt plötsligt i 39,7 graders feber men det gick över lika fort som det kom. Det blev ändå ett par dagars vila efteråt. I tisdags vågade jag mig i alla fall ut i löparspåren igen och denna vecka blev det 18 km i tisdags, 15 km på onsdagen och 20 km på torsdagen...alltså 3 dagar i rad och baksidan känns forfarande OK vilket förtås gör mig lite hoppfull igen att det kanske ändå är på väg att bli bättre...även om det går på tok för långsamt i min smak!

Igår fick det bli 90 min på crosstrainer med 4x10 min (3 min vila) intervaller. Idag hade jag tänkt springa 15 km men tror det får bli på löpbandet i källaren eller ska man våga tro på någon liten eftermiddagssol som smälter undan den decimeter höga blötsnön som just nu täcker vägarna?

Jag ger det nog en timme till och ser vad som händer, aprilvädret är ju omväxlande.... Dessutom måste jag vila efter den tuffa bowlingmatch som jag och maken blev utmanade på av barnen! De bestämde helt plötsligt vid frukostbordet att det idag var dags för familjemästerskap i bowling och inte helt oväntat så vann förstås barnmaffian! Det var några märkliga ramper som automatiskt åkte upp på sdiorna av banan så fort barnens namn dök upp på skärmen och deras klot kunde studsa hit och dit men ändå slå ner käglorna men ska för all del inte skylla på det... (o;! Nej, bara att ta nya tag och träna för det stora familjemästerskapet i löpning...då ska jag ha revansch!