Sista tunga träningsdagen innan Rom infaller på en helt vanlig mars-onsdag. Dagen börjar klockan halv sex med en skål bär i mjölk, tätt följd av en bra dos gryningslöpning på kroken. Jag river av tretton varv på grusrundan, varav de sista sju går i tänkt marafart ungefär. Det blåser lite kallt från havet men solen kommer krypande över skogskanten och skänker lite guldkant åt ett ganska fint arbetspass. Foten håller sig lugn och marafartssegmentet sitter precis där det ska, det är fyrtiofem minuters kontrollerad ansträngning - sedan väntar en något större andrafrukost och ett dagsverke på kontoret.

På kvällen är det dags för en repris på precis samma övning, nu är solen på väg ner och ett oväder är på ingång från Danmark. Vindarna närmar sig kulingstyrka och snöfligor virvlar ner från den grå himlen. Skymningen kommer snabbt men jag kommer ändå klara av huvuddelen av passet innan jag får knäppa på pannlampan. Ett par riktigt sega varv avverkas innan musklerna insett det hopplösa i att knorra och motvilligt låter sig genomblödas av friskt syre. Sakta sakta kommer löptempot upp i normal distansfart.

Efter åtta kilometer är det tänkt att jag ska åstadkomma samma fartökning som i morse men ansträngningarna blåser bort fullständigt. Benen är såklart sega men det försöker jag bortse ifrån - jag bombar på bra in i vinden ut på reservatet för att sedan flyta på medvinden på tillbakavägen, men tempot kommer inte upp nåt vidare. Jag biter ihop och går på intensitet och tid under last istället, det funkar det också - måste tänka på tekniken bara. Varv läggs till varv; in i vinden och upp för de små backknäpporna - givetvis sammanfaller uppförsbacke och motvind! Så tillbaka igen, benen sega men jag forcerar upp en bra hållning och en god kadens och det funkar riktigt skapligt. Sista tre varven i pannlampssken. Och så är det plötsligt klart, passet är avverkat och det är dags att koppla ned maskineriet.

Riktigt nöjd efteråt, två gånger en och en halv timmes träning och trettioåtta kilometer löpt, varav två mil i maraintensitet - det blir en ganska bra träningsdag för att vara en vanlig onsdag. Det är elva dagar till Rom och nu återstår bara formtoppningen.