Förra veckan hade jag två ärenden på "Stadion". På tisdagen var det Långlöparnas kväll, 10 000m som arrangeras av Studenterna, ett av få tillfällen till att tävla på 10 000m (bana). Fyra heat var det och i bara i mitt heat var vi över 30 löpare (mixat i alla heat), så viljan till att springa långt på bana verkar vara stor. Mixade heat (män och kvinnor) gillar jag får då finns det nästan alltid någon att ta rygg på. Min plan var att springa på låga 35 min, jag kände att i jämn fart var det ett realistiskt mål. Jag fick hjälp av en klubbkompis att hålla 3.30-fart, vilket ger en sluttid på 35 min. Det gick i någon kilometer sedan gick vi bort oss, ja för vi började nästan gå och jag tänkte att det här går ju lätt. Det här med att känns det för lätt då går det inte tillräckligt fort, slog mig aldrig just då, mitt misstag. När vi märkte att vi sprungit för långsamt ökade vi för att komma in i rätt fart, men efter ett par varv kändes det bara stumt och jag räknade ut att även om jag springer andra halvan mycket snabbare så skulle det ändå inte bli ett bra lopp så då bestämde jag mig för att kliva av för att bespara kroppen några varv när huvudet redan klivit av. Dagen efter var jag lite nedslagen över att det kändes så tungt när vi ökade farten och att jag kanske var helt fel ute från början när jag trodde att jag var i form för låga 35 min.

På torsdagen var jag tillbaka på Stadion för ett intervallpass, det här gången tillsammans med min träningskompis Erik, tror att det är 7 år sedan  vi började träna ihop. Han känner mig ganska väl som löpare vid det här laget, bl.a. att jag är en försiktig general, dvs. sällan går ut hårt och spränger mig. Ibland kan jag vara lite för försiktig, som i torsdags, men då pushade han mig lite och vi fick ett bra pass 3x5x300m med 100m jogg. Det här passet gjorde att jag var tillbaka i mina positiva tankebanor. Jag känner att det händer mycket med formen efter varje intervallpass. Bara jag får träna på ett tag nu utan avbrott kan det bli en bra andra halva på den här säsongen.

Idag kunde jag för första gången sedan januari köra ett längre distanspass 20km inklusive fartökningar, visst det är jobbiga pass men jag känner bara sådan glädje över att kunna köra de här passen igen.