Hälsning från Sevilla
Ja, nu är jag framme i Sevilla. Vad jag gör här kanske någon undrar. Jag ska springa Sevilla Marathon på söndag. Det har varit målet med träningen de senaste två månaderna. Jag har inte skrivit så mycket om det i bloggen för jag ville ge mig själv lite arbetsro. I mitt förra inlägg skrev jag att jag skulle berätta om en av mina utmaningar det här året. Harmoni är min utmaning. Förra säsongen var allt annat än harmonisk, visste varken ut eller in ibland och fokuserade på allt annat än det jag själv kunde påverka, samtidigt som det övriga livet snurrar på.
Sedan i höstas har jag jobbat mycket med detta och min tränare har haft stor del i att jag hittat en helt annan harmoni i min träning dvs. fokusera på mig själv. Jag har också de senaste två månaderna kunnat fokusera bara på träning och återhämtning vilket gjort att kroppen har släppt taget om sitt "stressmode". Min utmaning till mig själv blir att fortsätta så året ut!Jag vet inte när jag stressade senast förutom igår när jag var lite nervös för att jag packat ned allt och for iväg till flygplatsen. På vägen tid slår det mig att jag glömt äggen på spisen, paniken slår till, ringer sambon som får sticka iväg från jobbet för att komma hem till en kastrull som står på diskbänken och inte på spisen! Så kan det gå.
Mer om loppet och tankarna kring det i morgon.