Det är svårt det där med vila. Jag tycker själv att jag är ganska bra på att ta en vilodag om kroppen behöver det, lite svårare när jag är på läger, då ska det ju liksom tränas en massa!

Det som jag inte är lika bra på är att skjuta en dag på intervallpasset om jag känner att kroppen inte är helt återhämtad från det förra. En vanlig vecka är det svårt att avvika från rutinen med intervaller, tis, tors och lördag. Nu säger jag inte att man ska vila en extra dag så fort man känner sig lite sliten, tränar man bra och mycket blir man mer eller mindre sliten från tid till annan.

Jag körde intervaller i torsdags och då kände jag mig ganska sliten och fick jobba hårt för att få till ett bra pass, det kan också vara bra för självförtroendet att det blir bra trots en sliten kropp. Nästa intervallpass dvs. det jag körde idag 10 x 400 m som är en del av tävlingsförberedelsen inför nästa helg ville jag inte vara sliten och hade därför en extra lugn dag emellan. Betalade sig vilan? Ja, med råge! Kände mig pigg och rapp i benen och fick till ett riktigt bra pass.

En tråkig nyhet är att det inte blir något 10 000m-lopp nästa helg. De hade satt gränsen vid 33.45 och det har jag inte gjort tidigare :(. Jag blev såklart väldigt besviken, särskilt nu när jag känner mig i sådan superform. Något jag har blivit bra på är att inte lägga energi på saker jag inte kan påverka, var rädd att detta besked skulle sänka dagens intervaller men det gjorde det inte. Stolt över mig själv! Nu är det bara att hitta andra lopp, vilket är lättare sagt än gjort, men ingenting är omöjligt, eller hur var det?