Kroppen och knoppen fick två dagars helvila efter maran. Igår var jag också hos Mia på Access Rehab för en välbehövlig massage. Idag körde jag igång med 1 timmes crosstrainer på lätt motstånd, mer för att få genomblödning i muskulaturen snarare än träning. Hade ju bestämt mig för att ta en veckas löpvila precis som jag gjorde efter Dubai, men riktigt så lång vila ska nog inte behövas den här gången. Kanske att jag joggar på mjuka stigar i skogen redan på torsdag eller fredag.

Efter Dubai marathon dröjde det ett tag innan jag var sugen på att träna igen medans jag idag fick hejda mig själv från att köra "bara" några intervaller på crosstrainern. Även om huvudet är piggt behöver kroppen lite längre tid för återhämtning än bara två dagar.

Nu när jag inte tränar så mycket har jag helt plötsligt oceaner av tid. Passade därför på att åka och hälsa på min mamma uppe i Dalarna. Hon hade sett loppet på TV och var stolt som en tupp för min tredje plats. Jag berättade att jag var lite missnöjd och inte helt oväntat tyckte hon att jag "hade gjort det bra ändå, en kan inte va bäst jämt", det var ändå ok att jag var lite besviken över att jag inte presterat tillräckligt bra för att få en EM-plats. Min trognaste supporter!

Det att jag väldigt gärna ville ha en av platserna i maraton-laget betyder inte att jag missunnar någon annan en plats. Med det sagt lägger jag för min egen del EM i Zurich till handlingarna!