Som jag har väntat på att få förbättra mitt personbästa på halvmaraton. I jämförelse med mina pers på 10km (34.21) och maraton (2.40.43) var mitt gamla halvmaratonpers på 1.18.21 rätt dåligt. Observera att jag jämför med mig själv!!

Ni som hängt med här på bloggen vet att jag haft en mycket bra sensommar/höst på löparbanan och det har givit mig självförtroende. Bilden ovan är från Finnkampen i år där jag sprang dryga 11 varv ensam och ändå inte var så långt från pers, det gav mig ett kvitto på att jag är stark och i bra form. Det är dock ingen garanti för att det skulle gå bra på halvmaran i Köpenhamn. Jag har ju som sagt haft lite svårt att få till det på halvmaraton-distansen, till mitt försvar kan sägas att jag inte sprungit distansen så många gånger och ännu färre gånger när jag varit i form och tränad för uppgiften. Senast var nog även det i Köpenhamn 2014, då var jag dock inte redo mentalt, jag vek ned mig när det började ta emot.

Inför loppet i söndags hade jag inte satt upp något tidsmål, jag ville springa på toppen av min förmåga och jag var beredd att göra jobbet. Sedan hade jag ju såklart en förhoppning om att det skulle räcka till att slå min gamla bästa-tid.

Vi, jag och min man flög till Köpenhamn i fredags, jag vill gärna slippa resa dagen innan viktiga lopp om det är möjligt. Vill att dagen innan loppet ska vara lugn och till för att göra mig redo för tävling, med det sagt inte så att jag går och tänker på loppet hela tiden. Vi startade lördagen med frukost på Meyers bageri (rekommenderas) och sedan joggade jag och hämtade nummerlappen. Tillbaka på hotellet vilade vi i någon timme innan vi hyrde cyklar på hotellet och begav oss till Torvehallerne http://torvehallernekbh.dk/ för en sen lunch. Jag försöker undvika att gå en massa dagen innan tävling och då är cykelstaden Köpenhamn perfekt  eftersom vi istället kunde glida omkring på cykel. Staden är ju i princip helt platt så man blir inte särskilt trött i benen av att cykla där. 

Loppet då. Jag värmde upp dryga 3km till starten, bytte om i elittältet som var praktiskt beläget precis invid målet. Jag tyckte temperaturen var rätt ok lite varmt när solen låg på men svala vindar. Afrikanskorna verkade vara av en annan uppfattning för mängden liniment som de sprejade och smorde in sig i har jag aldrig sett. Det låg som en dimma i tältet och det nästan stack i näsan. Undarar vad de tänkte om mig?!!

Efter några stegringar där jag tyckte att benen svarade rätt bra var det bara att ställa sig i startfållan. Första kilometern gick fort, strax innan kilometer två frågar en svensk medlöpare vad jag skulle springa på för tid? Jag svarade något vagt och han tyckte då att jag skulle börja pacea mig själv annars skulle jag få det väldigt tufft i värmen sista 5 km. Tänkte just då att det var en onödig kommentar men förstår nu att det var i all välmening. Jag försökte hela tiden ligga med i en klunga, när jag tappade en kom det en ny. Vid en vätskestation tappade jag "min" klunga och i samma veva började motvinden men då hade jag tur att det kom en annan svensk kille från Åmål och sprang någon minut med mig och pratade några ord och vi tog in en aning på klungan. Jag orkade dock inte med tempot när banans enda backe kom och hamnade ensam i motvinden, fattade då belutet att sakta in en aning för att vänta in en kille så jag skulle få lite sällskap i motvinden.  Det kom ytterliagre en kille och gjorde oss sällskap. Jag såg att farten sjunkit och bestämde mig för att köra på så snart vi vände bort från motvinden och det gjorde jag. Sista 5km körde jag på och när det var 2km kvar så jag att jag hade chans att ta en placering men det lyckades jag inte med. Vad jag däremot lyckades med var att slå min gamla tid med nästan tre minuter!!

Jag kan verkligen rekommendera Köpenhamn halvmaraton, platt och snabb bana, bra arrangemang och så är Köpenhamn en trevlig stad att turista i om man vill kombinera loppet med andra nöjen.