Säsongens tävlingar

Ska försöka att göra en liten säsongs sammanfattning på tävlingarna som jag har sprungit i år. (En om träningen kommer när året är slut) Inför säsongen så hade jag 3 stora mål, VM 100KM, Comrades 89KM och UTMB 167KM. Jag visste att det tuffaste skulle vara med perioden mellan VM i mitten av april och Comrades i början av juni. Årets Swiss alpine marathon 78KM skulle bli en del i uppladdningen till höstens stora mål UTMB.

Dagarna innan VM hade jag och Peter Fredricson funderat ut en plan på hur vi skulle lägga upp loppet. Vi skulle sikta på en sluttid på 6.41 vilket skulle vara samma tid som mitt svenska rekord är på. Vi valde att dela upp loppet i tre delar. Km 0-40 skulle gå i 3.56 fart, km 40-70 i 3.59 fart och 70-100 i 4.03 fart. Efter att analyserat mina tidigare lopp så tyckte vi att detta var en rimlig formel…
Loppet gick helt fantastiskt och jag krossade mitt tidigare svenska rekord med tiden 6:28:58!

Lite passertider från loppet:
20km 20,00 1:17:53 3'53" min/Km 1:17:53 3'53" min/Km
40km 40,00 2:35:52 3'53" min/Km 1:17:59 3'53" min/Km
60km 60,00 3:54:38 3'54" min/Km 1:18:47 3'56" min/Km
80km 80,00 5:11:53 3'53" min/Km 1:17:15 3'51" min/Km
100km100,00 6:28:58 3'53" min/Km 1:17:06 3'51" min/Km

Jag brukar vila nästan en vecka efter mina långa tävlingar, så även denna gången. Började att träna lite innan jag lyckades bli superförkyld. Förkylningen satte nästa i kroppen i 10 dagar, ingen optimal uppladdning när tiden redan från början är knapp mellan VM och Comrades. Lyckades bara träna riktigt i knappt en vecka innan det var dags att åka till Sydafrika. Jag tycker att träningen hade rullat på riktigt bra fram till VM och förhoppningen var att de 3 veckorna utan träning inte skulle påverka mig så mycket.

I år var Comrades ett ”down-run” vilket innebär att man springer mycket nerför. Mina lår var helt slut redan efter 40km. Hade planer på att kliva av vid 60km, men Nedbank supporten som jag hade sa att jag bara skulle fortsätta och springa och njuta av dagen. Sagt och gjort. Tyvärr gick det inte att springa i nerförsbackarna…. Fick gå. Lyckan var när det kom en uppförsbacke så att framsida av låren fick vila lite.

Efter Comrades var det dags för Swiss Alpine. Att ha lyckats vinna loppet 5 gånger tidigare sätter ju en viss press på mig när man ska springa. Tanken i år var att inte släppa så mycket på träningen innan utan mera ta loppet som en del i uppladdningen till höstens stora mål UTMB. Eftersom att Swiss Apline banan passar mig som handsken så lyckades jag vinna även i år. Hade bra flyt i hela loppet även om jag var lite segare i uppförsbacken jämfört mot tidigare år.

Nästa tävling var UTMB med start och mål i Chamonix. 167 km och 9600 höjdmeter var planen. Jag och Torkel hade tidigare under sommaren provsprungit hela banan uppdelat på 3 dagar. Kan säga att efter första dagen när man la sig på sängen efter 80 km och över 10 timmars löpning så funderade man på vad man har gett sig in på. Just då kändes det helt sjukt att man skulle springa 87 km till. Vi bara skrattade åt det hela. Torkel som hade lite UTMB planer innan provspringningen meddelade att jag med alla medel skulle hindra honom för att någonsin starta i UTMB. (Vet inte om han fortfarande är inne på samma linje)

Tävlingen kom och jag och min support bestående av Peter F och Torkel S begav oss till Chamonix för att börja ladda upp inför tävlingen. Tyvärr blev det kasst väder med 40 cm snö i ett pass som vi skulle passera och arrangören beslöt att göra om banan morgonen innan det att starten skulle gå. Vi fick beskedet att banan skulle bli minst 100 km och 5000 höjdmeter. Det var med lite blandade känslor som jag konstaterade att det som man har tränat för hela året inte riktigt blir av. Men å andra sidan så blir banan närmare det som jag vet att jag är riktigt bra på. Tillslut gick starten på en banan som blev 110 km och 5600 höjdmeter. Starten gick 18.30 och strax efter 19.00 fick man starta pannlampan. Värdet bjöd på allt från spöregn, dimma, snö, och kanske lite uppehåll. Planen var att inte stressa i uppförsbackarna och att springa lite fortare nerför och på ”platten” och det nu finns någon sådan. Redan efter 15 km så blir jag lite ensam, en klunga på lite löpare har gått ifrån och jag ligger en liten bit efter dessa. Jag får nästan springa hela tävlingen ensam. Blir trött i den sista tuffa uppförsbacken men jag lyckas ändå hålla ihop loppet och jag slutar på en mycket fin andra plats. Riktigt skönt att få springa ifrån så många bergsspeciallister och att få visa att man bemästrar alla typer av underlag och längder. Har nu anmält mig till 2013 års tävling och då vill jag springa hela banan.
Jag brukar försöka att springa en mara varje år. I år var det New York som gällde. Träningen efter UTMB gick riktigt bra och jag kände mig i riktigt bra form. Men som vi vet så blev det inget New York i år. Riktigt synd att de inte ställde in innan vi åkte, då hade jag nog orkat att ladda om till någon annan mara i södra Europa innan nyår. Tyvärr så blev det inget marathon resultat på mig i år.

Sprang faktiskt ett par tävlingar till också, Madrid ½ marathon i April, Tällberg ½ helgen efter Swiss Alpine marathon och Hässelbyloppet.

Efter målgång UTMB
Swiss Apline Marathon.