Avresan mot Stockholm påbörjades på fredagen den 30 maj. Fortfarande känningar i halsen. Hur ska jag göra?? Man ska absolut vara helt frisk när man springer långt. Känns lite gränsfall, men förväntan på att genomföra loppet är oändligt stor...
Jag kör på. Det värsta som kan hända är att bryta, men det får ske strax innan start isåfall. Vill springa!!
.. Fast besluten om att satsa på att springa begav jag mig iväg till Östermalms IP fredag eftermiddag för att hämta ut nummer lapp och chip. Det duggar. Optimalt löpväder för min del. Jag bara njuter av stämningen på Östermalms IP. Massor med löpare och utställare. Zeta har ett pastaparty som väl är värd namnet... Det receptet skulle man ha... Funderar... Känner jag efter för mycket hur kroppen känns? Har jag för höga förväntningar på mig själv? Vet att distansen är lång, men inga problem för min del... Hmm undrar hur det känns i morgon på raceday?Lördag morgon den 31 maj 2014. Vaknar 07.30. Ligger kvar i sängen på hotellet och tittar upp i taket. Idag är det dax. Kroppen känns bra. Sväljer. Yes. För första gången på ett par veckor känns det inget när jag sväljer. Beslutet är enkelt. Absolut ska jag ta mig till start, börja springa och se hur det känns.
Blir en frukost som vanligt med lite extra kolhydrater. Efter frukost blir det vila, lite sportdryck och sedan på med kläderna. Får bli lång ärm. Inte frysa. Vaselin under armar, lår och byxlinning, smörja in fötterna, Chip på vänster sko, tejpa bröstvårtor. Klockan närmar sig 10.00. Sportdryck, en banan och sedan får det bli vatten fram till start. Rutin, Check!
Tunnelbana till Stadion med nummerlapp som biljett och ut på Östermalms IP. Slå sig ner och njuta. Vädret optimalt. Växlande molnighet 14 grader. Fullt med löpare som förbereder sig. Gamla, unga, rutinerade och nybörjare. Mixen underbar. Önskar man kunde förvara stämningen på burk... To be continued...
