Boken tycker vi påminner om Haruki Murakamis "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning". Detta är inte en bok som ger handfasta tips om löpningen, det finns inga direkta tidsangivelser eller löppass. Däremot så målar du upp en väldigt bra bild av din egna relation till löpningen som många säkerligen kan känna igen sig i. Varför har du skrivit denna bok?

– Precis som ni säger. Jag tycker inte det finns så många böcker som pratar om löpningens essens. Och de som finns är alla skrivna av män, i alla fall de jag har hittat. Jag kände att jag ville skriva om löpning men jag ville inte nörda om massa tider och hur man ska springa. Jag ville prata om mitt varför, och kanske hjälper detta andra att hitta sitt varför. Oavsett nivå tror jag att så länge man har ett varför, så kommer man fortsätta älska löpningen och fortsätta springa.

Vilket är ditt varför?
– Det är ett sätt att koppla av och samtidigt koppla på, det är inte alltid jag njuter av löpningen. Den är väldigt varierande och jag vet inte alltid hur jag kommer må under turen. Men det jag får tillbaka ger mig alltid en stor skjuts efteråt. Den har tagit mig till otaliga platser, den har gett mig minnen och upplevelser som jag annars inte hade haft.

I ett kapitel så nämner du att de flesta män du har träffat har tävlat mot dig. Är boken skriven för kvinnor som kanske upplevt samma sak eller är den riktad till alla?– Det är faktiskt väldigt många män som har köpt boken, vilket är väldigt roligt. Jag har upplevt mycket tävlan från just män, vilket andra tjejer kanske också känner igen sig i. Vissa upplever mig nog som obrydd kring prestation och fart, vilket kanske provocerar när jag kallar mig löpcoach. I vissa fall är jag de facto starkare och snabbare, och det provocerar också. Det är härligt att på något plan visa att - jag är väl medveten om vad du tycker och tänker - med det är okej ändå. 

Är det viktigt att folk springer för dig, är du en missionerande löpare?
– Gillar du inte att springa, så spring inte. Har du däremot någon gång funderat på att testa eller försöka så ska du givetvis pröva och det vill jag hjälpa till med. Men det finns inget egenvärde i löpningen om du inte vill och inte har lust. För mig är det kanske två pass på en månad som ger progression och glädje, men dessa stunder väger så himla tugnt att man vill fortsätta ändå.

Om det är så sällan det känns bra, varför är det värt det?
– Det är en mystik, kanske vill vi på något plan plåga oss lite. Jag tror inte det finns någon som har blivit sämre och hållit i med löpningen. Träningen ger resultat och det är mätbart på flera plan.

Varför blev det löpningen för dig?
– Precis som folk som inte vill springa, så kände jag så inför det jag höll på med innan. Jag gillade triathlon som var min sport innan jag satsade på löpningen, men en dag vaknade jag upp och kände - varför ska jag göra detta? Då slutade jag. Gillar man inte det man gör så kommer resultaten också att utebli. Har inte känt så för löpningen vilket gör att jag vill fortsätta.

En sak som vi tror många uppskattar med dig är din holistiska syn på måendet.  Du verkar ha hittat en balans där du kan förena hård träning med god mat och dryck. Hur bemöter du folk som inte tycker att det är förenat med hård träning?
– Folk tycker så himla mycket. Och det har man rätt att göra men jag kan inte ta till mig av allting. Vad människor ute i världen tycker och tänker om vad jag borde göra ska inte få påverkar det jag själv vill. Jag är ganska obrydd med andra ord. Hade folk fått påverka mig till den graden så skulle jag inte fått något gjort. Sen ska man också veta att min träning är till för mig att må bra, för mina mål och satsningar. Hade jag haft andra ambitioner så hade jag eventuellt behövt lägga om mitt förhållningssätt till vissa saker.

Hör hela intervjun med Joanna Swica i avsnitt 141 av Spring Snyggt med Jesus och Manne. Joannas bok går att köpa på bland annat adlibris.se samt bokus.com