Coronavirusets spridning har lett till statliga restriktioner för större sammankomster och många evenemang måste ställas in eller skjutas på framtiden, vilket inkluderar motionslopp från några hundra upp till tusentals deltagare. Och loppen är en stark drivkraft som gör att många håller igång sin träning under året, menar Stefan Olsson, generalsekreterare för Svenska Friidrottsförbundet.

 – Det finns en risk att motivationen sjunker i takt med osäkerheten kring vad vi får och inte får göra på grund av smittorisken. Det är också viktigt att ha perspektiv på smittspridningen. Löpträning är positivt eftersom den går att utföra i relativt lågt riskbenägna miljöer – utomhus, ensam eller i liten grupp. Det är ett viktigt syfte att hålla igång verksamheten för dem som är friska. Att fortsätta inspirera och motivera.

Motionsloppen (och träningen inför dem) främjar folkhälsan men utgör också den ekonomiska grunden för landets idrottsföreningar då intäkterna skapar förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten med allt från tränare och kanslipersonal till lokalhyror och utrustning. Motionsevenemangens arrangörs- och funktionärsföreningar står för volymen i landets organiserade idrott. En idrottsrörelse som är underfinansierad redan från början och som i dagsläget står inför sin kanske största ekonomiska kris någonsin. 

Riksidrottsförbundet har bett sina förbund att sammanställa alla motionsevenemang från den 12 mars till den 1 april för att kunna kartlägga hur inställda evenemang kommer att påverka ekonomin för medlemsföreningarna. I dagsläget är det för tidigt att säga vilka konsekvenserna blir, säger Anna Setzman, pressansvarig på Riksidrottsförbundet. Stefan Olsson på Svenska Friidrottsförbundet håller med om att det just nu är omöjligt att överblicka vad virusspridningen kommer att innebära för friidrotten. 

 – Men det kommer att drabba de stora arrangörsföreningarna hårt och jag hoppas att de har byggt upp ekonomisk uthållighet så att de klarar i alla fall den första delen av krisen. Jag vill dock tillägga att jag har lika stor respekt för de små föreningarna som tvingas ställa in evenemang. Loppen är inte lika stora, men däremot kan det vara så att en lika stor del av föreningens årsomsättning kommer från evenemangen, säger Stefan Olsson.  

Ovissheten sträcker sig från de centrala idrottsförbunden till enskilda lopparrangörer där besluten kring evenemangens vara eller icke vara 2020 är av högsta prioritet. Den 12 mars meddelade Göteborgs Friidrottsförbund att Göteborgsvarvet den 16 maj (och övriga lopp under Göteborgsvarvets tävlingsvecka) är inställda tills vidare. Loppverksamheten är en viktig motor för friidrottsverksamheten i regionen och i dagsläget är osäkerheten stor kring vilka konsekvenser de inställda loppen kommer att ha.

 – Att inte kunna genomföra årets evenemang som planerat kommer givetvis påverka många föreningar. Vidden av hur detta påverkar friidrotten är svårt att redan nu sia om. Viktigast just nu är att göra val utifrån ett hälsoperspektiv så vi tillsammans minskar smittspridningen, säger Mattias Grahn, kommunikationschef på Göteborgsvarvet. 

Blodomloppet står inför sin årliga loppturné som från mitten av maj till i början september samlar drygt 100 000 löpare i totalt 19 lopp på 18 orter runt om i landet. Tomas Hozcek är ordförande i föreningen Blodomloppet där de just nu utreder vilka alternativ som finns om loppen skulle behöva ställas in. 

 –  Vårens evenemang ligger i riskzonen men oavsett vad som sker så kommer många färre att vilja samlas i stora grupper. För de lokala arrangörsföreningarna kommer minskade deltagarantal att slå hårt på ekonomin, då överskottet från anmälningsavgifterna går tillbaka till ungdomsverksamheten. Vår centrala förening sitter på alla leverantörsavtal och minskade intäkter i relation till redan tagna kostnader försätter verksamheten i ett mycket svårt läge, säger Tomas Hoszek.

Diskrepansen mellan fasta kostnader och uteblivna anmälningsintäkter följs av problematiken kring hur redan anmälda deltagare ska kompenseras, utan att hela verksamheten faller. Marathongruppen arrangerar ett tjugotal motionslopp under året där allt överskott på nära 30 miljoner kronor går tillbaka till idrotten i form av ersättning till ägarföreningar, samarbetsarrangörer och funktionärsföreningar. I dagsläget har man valt att ställa in ASICS Premiärmilen den 28 mars, vilket redan har påverkat organisationens intäkter eftersom majoriteten av evenemangskostnaderna redan är tagna, inklusive kostnaden för anställd personal som arbetat sedan 2019 års upplaga med att förbereda för årets lopp. 

 – Det kommer att vara omöjligt att betala tillbaka alla startavgifter utan att verksamheten går under – om vi inte får statligt stöd. Läget är allvarligt och det gäller med största sannolikhet för alla större arrangörer, säger Daniel Almgren, VD på Marathongruppen. 

Ödet för Marathongruppens övriga lopp under året är ännu ovisst, däribland Vårrusets 20 evenemang (med lokala arrangörsföreningar) från slutet av april till i början av juni och ASICS Stockholm Marathon den 30 maj. 

 – Förhoppningen är att kunna genomföra loppen men för varje dag som går kommer vi närmare ett beslut om att behöva flytta eller ställa in. När det gäller förbudet för större sammankomster så hoppas vi att regeringen kan hjälpa oss med ett ”åtminstone fram till”-datum att förhålla oss till. Det skulle underlätta vårt arbete, säger Daniel Almgren.

Finansiellt stöd till idrottsrörelsen

Flertalet näringslivssektorer och aktörer inom kultur- och nöjessverige söker finansiellt stöd i krisen. Riksidrottsförbundet och Svenska Friidrottsförbundet säger att det är för tidigt att veta om eller hur mycket idrotten kommer behöva i stimulansbidrag för att klara av utmaningen.

 – Friidrottsförbundet har ingen egen krisfond men om det kommer statligt stöd så är det viktigt för mig att alla våra föreningar som arrangerar olika evenemang kommer involveras, säger Stefan Olsson, generalsekreterare på Svenska Friidrottsförbundet. 

Från arrangörshåll råder enighet om behovet av finansiellt stöd för att stötta ekonomin hos alla medverkande idrottsföreningar. 

 – Jag ser det som en nödvändighet för folkrörelsen. Det kommer helt klart att krävas insatser för att hålla föreningslivet levande, säger Tomas Hoszek, ordförande i Föreningen Blodomloppet. 

Daniel Almgren, VD på Marathongruppen, fyller i:

 – Just nu behöver vi säkerställa att vi överhuvudtaget har möjlighet att arrangera våra evenemang nästa år. Vi utgår från att regeringen, Riksidrottsförbundet och andra berörda parter förstår de värden som står på spel. Det här kan sätta hela den ideella idrottsrörelsen, med de samhällsvärden som den innebär, i gungning.

Under den senaste veckan har det börjat spridas stödinitiativ inom flera olika branscher. Folk uppmanas att köpa presentkort på restauranger och andra lokala verksamheter som man vill stötta och liknande insatser görs inför stora sportevenemang. I samma anda hoppas idrottsrörelsen på – förutom statligt stöd – även lojalitet från deltagarna själva. 

 – Jag hoppas på visad solidaritet i dessa lägen. Jag har sett det inom hockeyn till exempel, att fans stödköper matchbiljetter trots tomma läktare. Kanske kan vi hoppas på samma sak inom löpningen – att vi kan uppmuntra människor att stötta evenemang som historiskt har betytt mycket för dem även om de ställs in i år, säger Stefan Olsson, generalsekreterare på Svenska Friidrottsförbundet. 

Text: Jenny Sunding & Lisa Beskow, Marathongruppen