Det blir allt mer populärt att springa jämna sträckor och att vilja få exakta besked om vilken fart man håller. Det är därför som antalet millopp ökar samtidigt som de klassiska loppen där distansen var en bisak dör ut. Svenska Friidrottsförbundet har utfärdat ”nationell sanktion” till 83 millopp i år.

Det är drygt tio procent fler än för fyra år sedan.
Då var det bara nästan var fjärde bana som var kontrollmätt och Andreas Thornell, tävlingsansvarig på Svenska Friidrottsförbundet, tyckte att det var för få.

– Folk kommer att titta mer på om det är kontrollmätt. Det är roligare när längden stämmer och kilometerskyltarna står på rätt ställe, sade han i en intervju på Marathon.se.
Han fick rätt. Men det är fortfarande långt under hälften av arrangörerna som låter kontrollmäta sina banor, trots trycket från allt fler deltagare som göra egna mätningar med GPS-klockor under loppen.
Precis som för fyra år sedan ställer Thornell sig inte främmande inför att ha kontrollmätta banor som ett villkor för att få sanktion av förbundet, ”om tiden verkar mogen”. Han erkänner också att man skulle kunna satsa på mer information om förbundsbanmätarna
– Vi skulle kunna berätta vad banmätning är.

Anders Tallgren arbetar på Löparkansliet, drivet av friidrottsföreningarna Hässelby och Spårvägen, som arrangerar en rad av landets största lopp som Stockholm Marathon och Vår Ruset och även tre millopp, där Tjejmilen är den mest populära. Han får ta emot allt fler samtal från deltagare som ifrågasätter om inte loppen är för långa.
– De har köpt en dyr och fin klocka för 2000-3000 kronor och litar på den. Men ingen får samma distans på samma lopp. Inte ens de i täten springer den kortaste vägen, som banan är mätt efter.
Tallgren ser en tydlig trend bland de löpare som ställer upp i tävlingar.
– Fler väljer tidtagning. Det är moderna, medvetna människor.
Alla lopp som Löparkansliet arrangerar är kontrollmätta och Tallgren, som även sitter i förbundets tävlingskommitté, är förvånad över att så många andra arrangörer inte ser det som en självklarhet.
– Man kan undra över de 60 procenten som inte har mätt banorna. Det är ju inget jättearbete.

Kretsloppet i Borås är ett av de mest snabbväxande milloppen. På två år har man redan fått ihop över 4000 deltagare och siktar på 5000 till hösten. Men ett av de mest återkommande kraven från löparna ifjol var just att banan skulle kontrollmätas. Projektledaren Bengt Johansson håller med.
– Det är helt rimligt att man måste få veta hur lång banan är. Alla mäter sin tid.
– Vi visste om det ifjol och hade tänkt göra det, men det blev aldrig av.
I år råder det ingen tvekan om att den nya banan genom Borås ska mätas.
– Jag anser att det är en kvalitetsstämpel, vidhåller Bengt Johansson.